Therese Ahlberg

Måndag 21/8

Första dagen i skolan sedan januari. It´s been a while. 

Som avdankad informatör för ELSA och Studentkåren var det väldigt svårt att hålla mig borta från introduktionen i sporthallen. Så jag och Annika smög dit och träffade gamla kår-rävar och möttes av varma kramar. Nostalgiska och glada satte vi oss bland nya studenterna och höll tummarna för våra kompisar som skulle "uppträda". Och visst kände vi båda två att vi inte ville vara i nollornas kläder samtidigt som vi ville. Kluvet det där.

Tog en sväng bland företagen på intro-mässan. Träffade många vänner, men fler bekanta. Fixade ny hemförsäkring och en massa gratis pennor, Dumle, träningsveckor och frukt. Och så plöstligt så var den där; annonsen med mig och Ryssen. Stor och överallt på högskolan. Mormor har varit handmodell och nu kan jag lägga till tandmodell på mitt cv.    

Första kursen Lättläst och avlyssnat verkar okej. Ska anpassa texter för olika handikapp i fem veckor. Jippi! Men ska försöka komma in på den där blogg-kursen i Västerås också och så ska jag ju läsa konsumentpsykologi en gång i veckan. Kommer nog ha så att jag klarar mig.

Jättekul att vara tillbaka i skolan, i lägenheten, i gänget och staden. Pratade med tjejerna på BIK BOK en massa och jag och Marika bokade en lunch på fredag. Då kommer lönen och livet hand i hand.

Fredagen spenderade jag på dansgolvet hos Erik, Klas och Ludvig, efter att vi ätit en STOR tacco-buffé och pratat med trevliga bordskamrater. OCH köpt billiga drinkar i baren. Såhär kul hade vi... alla tjejerna i fina obekväma kläder.

collage: Luggen

Lördagen var en bakfull dag som slutade på spontan-kräftskiva hemma på Tess bakgård. Det var starten på sista året som vi snart redan fyllt med massa roliga grejer att göra tillsammans - gänget och jag.

Söndagen var årets tvätt- och fixar-dag. Jag börjar komma ikapp med min tvätt. Men hatar fortfarande att tvätta och tycker att det är det tråkigaste som finns. Har konstaterat att jag har SJUKT mycket kläder och att en loppis i Eskilstuna kan vara min räddning. Rummet mitt är snart intakt igen efter min invasion efter Malmö-vistelsen. 

Nu kom Annikan in på mitt rum och ska dra med mig på nolle-grejer ( det är även svårt att inse att vi inte är faddrar längre). Hej så länge!

Jag och Alexia träffades genom en tävling i tennis på Sicilien när jag var 12 år. 

Alexia kommer från Malta och pratade ingen engelska då, men lite lite italienska. Det enda jag kunde säga var ciao. Men det gjorde inget. Vi lekte var dag i två veckor och hade så roligt att det föll tårar ner för min kind när jag skulle åka hem. Vi lovade varann att finnas på varandras bröllop. Väl hemma skrev vi mängder med brev till varandra. Jag blev kär i hennes kompis Marlon - via brev! Det var lika kul att komma hem från skolan var gång där låg ett "air mail" med rött-vitt-blått kuvert. Alexia skrev precis att hon alltid har med sig en ring som jag skickat till henne på hennes födelsedag. Så gulligt nu när jag tänker tillbaka på det. Någonstans vid studenten tappade vi varandra. För att hitta varann igen på msn idag. 

 ALEXIA! Nice to "speak" with you. It´s been too long now. The text above is just a story to explain how    we met each other. Hugs to you and Andrew! 

Hörlurar med riktigt hög musik i. Tillflykt till ett vakuum. 

Pulserande och skiftande – paradiset?

Plötsligt öppnar jag ögonen. Där står du. Eller? 

Det är en dimma mellan oss. Du är så svår att nå.

Liksom ogreppbar. Sanningen eller verkligheten?

Om man ändå fick välja.

Det har hänt en del grejer på min blogg medan jag varit bortom internetuppkoppling. Efter inlägget Skilsmässobarn som nu är borttaget har kommentarerna flödat. Aldrig förr har familjefejder varit så rafflande att till och med icke-inblandade tar till bloggeri för att smutskasta eller uttrycka sina åsikter (kalla det vad du vill). Intressant tycker jag eftersom det nog var första gången det sistnämda hände. Dock väldigt ointressant för resten av bloggens besökare.

Hela denna grejen känns tråkig, banal och overklig. Men var gång jag försöker tänka klart inser jag att detta faktiskt händer mig och att den sommar jag sett fram emot så mycket faktiskt inte blev helt som jag tänkt mig. Men den blev verkligen inte skitnödig för det. Spanien-trippen blev fantastiskt utan att jag behövde låna ihop till den. Mina vänner (inklusive Alex big time) har verkligen visat att de är just så bra som jag alltid vetat och mycket roliga grejer har skett innan sammandrabbningen på Holmviksgatan 21. I mina ögon var det oundvikligt. Hade det inte hänt nu så till jul. Kan väl bara önska att det fått andra konsekvenser. Men nog om det på denna bloggen. Är det någon som har något mer att säga i detta ämnet så var modig nog att ta det med mig personligen, tack! 

"we never drink cheap wine nomore - we never lay down on the floor"


I dag är den ultimata fixar-dagen.
Hemkommen från Spanien, Halmstad och Yngsjö är det nu dags att ta tag i allt som jag skitit i under två veckors flängande. Och skönast av allt: jag ska göra det till musik. Glömde min iPod-laddare i Eskilstuna när jag packade min resväska bakis i all hast. Därför har det varit en ganska musiktom sommar förutom då konserter, bilstereon (spanien) och BIK BOK. Tänke ladda ner lite ny musik. Har genom arbetskompisarna fått upp ögonen för mycket nytt denna sommar. Inte nytt som i nytt, men som i nytt.  

Tessans fått-upp-ögonen-för-lista:

  1. Air Bureaus Good Times är härlig och så nice, lite magisk nästan. Albumets absolut bästa är den om Malmö där Timbuk gästar och välkomnar till det riktiga Malmö. 
 
2. Håkan Hellström, trodde aldrig att jag skulle gilla den där typen, men i somar  har vi lyssnat på en massa skivor med honom och det är bra. Inte allt såklart, men många av hans låttexter är vackra och ärliga. Grattis roomie-Anna, trodde du inte va.

3. Gillar Hello Saferides gitarr. Ny genre för mig.

4. Magnus Tingsek. Vilka vackra låtar, vilka sköna mixar. Hur kunde jag missa det här - vi bor ju i samma stad. Coffe and cigarettes for me tack.
 
5. Paris Hilton. Vågar stolt erkänna att låten är helt okej och tycker att hon är modig som vågar sig på att sjunga också.

6. Radiokanalen Din gata. Ett nytt fenomen i Malmö där gamla skolkompisen Ehsan,som gick IT och fick en dator, är programledare och har fått megastatus i stil med Timbuk. Hiphop, hits och Ehsan - alla talar skånska. Fett nice! 

7. Gillade bara två låtar med Phoenix innan jag hörde nya albumet. Nu tycker jag att allt de gör är bra!
 
8. All Café del Mar-musik. Fick upp ögonen för Balearic jazz och acid-jazz igen när jag bodde i gamla Ibiza-räven Sophies hem i Spanien. Botaniserade i hennes skivsamling och tvingade Sofia att digga med. När jag kommer tillbaka till Eskilstuna ska jag damma av min egen samling.

9.  Kapten röd. Missar tyvärr Landskrona reggaefestival där han uppträder på lördag. 

10. Jack Johnson. Upside down är som lotion på en torr hy. Välbehövd!

Och så är det en låt som jag inte vet vem som gör. En strof är i alla fall " we never drink cheap wine nomore - we never lay down on the floor". Den är så sjukt träffande nu när jag snart fyller 25 och vännerna umgås på ett nytt sätt. Vi dricker i och för sig fortfarande billigt vin när vi måste, men uppskattar mer ett gott vin. Och att ligga fulla utanför discon i Faliraki gör vi inte längre. Eller hur Sofia... Någon som vet vem som sjunger låten?

Jag kan inte ringa er, men ni kan ringa mig. 3 leker farligt med mig igen.
Men nu vet ni och kan därför inte bli sura för eventuella uteblivna samtal.

Nu under sommaren har jag jobbat ganska mycket extra på BIK BOK i "Lilla Malmö"-butiken. Där jobbar jag med Sally, Cornelia, Anna, Anja och Karolina. Här är det väldigt annorlunda jämfört med Eskilstuna. Kunderna kommer självmant och köper 6-7 plagg. Jag kör mitt försäljar-race ändå och det funkar jättebra. PPK:t ligger på 2,0 typ var dag och stämningen tjejerna emellan är störtskön. Jag kommer helt klart sakna lilla Malmö, men kanske ses vi i jul igen. Butikssoundtrack: Air bureau och Phoenix