Air-mail
Jag och Alexia träffades genom en tävling i tennis på Sicilien när jag var 12 år.
Alexia kommer från Malta och pratade ingen engelska då, men lite lite italienska. Det enda jag kunde säga var ciao. Men det gjorde inget. Vi lekte var dag i två veckor och hade så roligt att det föll tårar ner för min kind när jag skulle åka hem. Vi lovade varann att finnas på varandras bröllop. Väl hemma skrev vi mängder med brev till varandra. Jag blev kär i hennes kompis Marlon - via brev! Det var lika kul att komma hem från skolan var gång där låg ett "air mail" med rött-vitt-blått kuvert. Alexia skrev precis att hon alltid har med sig en ring som jag skickat till henne på hennes födelsedag. Så gulligt nu när jag tänker tillbaka på det. Någonstans vid studenten tappade vi varandra. För att hitta varann igen på msn idag.
ALEXIA! Nice to "speak" with you. It´s been too long now. The text above is just a story to explain how we met each other. Hugs to you and Andrew!
Hi Ther,
Its been very nice knowing you. We met very young..hopefully when we are two old chicks...we will meet again :)
Åh, vad sött. Snyft.
Oh brevvänner, kommer ihåg, saknar. vill ha. Någon som vill?
Hej! Det var ett gulligt inlägg. Jag kommer också ihåg mina brevvänner. Så många goa kompisar som man nu inte har kontakt med. Blev inspirerad av ditt inlägg. Ska nog söka upp några och kanske till och med skriva ett riktigt brev en dag.